Hoppa till innehållet
Kärnavfallsrådet.se

Kunskap om kärnkraften.
Perspektiv på energin.

Sök på sajten
Artiklar & perspektiv

Forsmarks kärnkraftverk

Av Mats PetterssonPublicerad Uppdaterad

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. Forsmarks tre kokvattenreaktorer levererar cirka 25 TWh el under ett normalt år, vilket är ungefär en sjättedel av all el i Sverige. Kärnkraftverket ägs till 66 procent av Vattenfall och ligger i Östhammars kommun vid Upplandskusten, cirka 15 mil nordost om Stockholm. Vid Forsmark ligger också SFR, slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) bygger även slutförvaret för använt kärnbränsle vid Forsmark.

Fakta om Forsmarks kärnkraftverk

Plats Forsmark, Östhammars kommun, Uppsala län
Ägare Forsmarks Kraftgrupp AB, som ägs av Vattenfall (66 %), Mellansvensk Kraftgrupp AB (25,5 %) och Sydkraft Nuclear Power AB (8,5 %)
Reaktortyp Kokvattenreaktorer (Forsmark 1 och 2 levererades av Asea-Atom)
Forsmark 1 I drift sedan 1980, 1 103 MW
Forsmark 2 I drift sedan 1981, 1 121 MW
Forsmark 3 I drift sedan 1985, 1 172 MW
Årsproduktion Cirka 25 TWh under ett normalt år, ungefär en sjättedel av all el i Sverige
Energitillgänglighet 2025 81,6 %

När byggdes Forsmarks kärnkraftverk?

Planering och bygge

När Vattenfall planerade sin andra kärnkraftsanläggning ville företaget helst bygga söder om Stockholmsområdet. Den plats som Vattenfall tyckte passade bäst var Käftudden utanför Trosa, men det fanns också ett nordligt alternativ. Valet föll till slut på Forsmark.

Asea-Atom fick leverera reaktorerna till Forsmark 1 och 2. Efter folkomröstningen om kärnkraft 1980 kunde de två första reaktorerna i Forsmark tas i drift. Samtidigt kom bygget av den tredje reaktorn i gång på allvar. Som mest arbetade 2 300 personer på bygget av Forsmark 3, som då var Nordens största byggplats.

Driftstart

Forsmark 1 togs i kommersiell drift 1980 och Forsmark 2 år 1981. Forsmark 3 togs i drift 1985. Forsmark 3 och Oskarshamn 3 är de senaste reaktorerna som har tagits i drift i Sverige.

Larmet om Tjernobylolyckan i april 1986

Den 28 april 1986 larmade mätutrustningen vid Forsmarks kärnkraftverk om förhöjda strålningsnivåer. Personalen trodde först att utsläppet kom från någon av de egna reaktorerna och evakuerade anläggningen. Snart stod det klart att reaktorerna i Forsmark var intakta och att radioaktiviteten hade kommit med vindar österifrån. Källan var reaktor 4 i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen, nuvarande Ukraina, där olyckan inträffade den 26 april 1986. Sovjetunionen hade inte informerat Sverige om olyckan.

Forsmarkshändelsen 2006

Den 25 juli 2006 klockan 13.20 inträffade en kortslutning i 400 kV-ställverket vid Forsmarks kärnkraftverk. Strax därefter snabbstoppades Forsmark 1. Alla fyra dieselgeneratorerna startade automatiskt, men två av dem stoppade eftersom inkopplingen var beroende av el från det avbrottsfria nätet. Efter 22 minuter kopplades anläggningen manuellt tillbaka mot det ordinarie nätet från kontrollrummet.

Händelsen klassades som INES 2 på den sjugradiga INES-skalan. Statens kärnkraftinspektion (SKI), som då hade tillsynen över kärnkraftverken, satte Forsmark under särskild tillsyn efter händelsen.

Forsmarks tre reaktorer

Forsmark 1, den äldsta reaktorn i drift

Sedan Ringhals 2 stängdes 2019 och Ringhals 1 året därpå är Forsmark 1 den äldsta kärnreaktorn som fortfarande är i drift i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten godkände i augusti 2022 provdrift med höjd effekt i Forsmark 1, upp till 3 075 MW termisk effekt eller 113 procent av den tidigare effekten. I dag har Forsmark 1 en elektrisk effekt på 1 103 MW. Under 2024 producerade Forsmark 1 8,3 TWh.

Kylvattnet tas från Östersjön och värms upp med som mest 10 grader när det passerar kraftverket. En del av det uppvärmda vattnet leds ut i Biotestsjön, en avgränsad del av havet där arter som trivs i varmt vatten, till exempel abborre, ökar i storlek och antal. Sjöfåglar och havsörnar hittar också bra platser att rasta och övervintra i Biotestsjön.

Forsmark 2

Forsmark 2 har en effekt på 1 121 MW efter en effekthöjning till 120 procent av den ursprungliga termiska effekten. Under 2025 producerade Forsmark 2 8,9 TWh, mest av de tre reaktorerna.

Forsmark 3, den största av de tre

Forsmark 3 är den största av de tre reaktorerna med en effekt på 1 172 MW. Under 2025 producerade Forsmark 3 8,7 TWh. Forsmark 3 passerade under 2026 milstolpen 350 TWh producerad el sedan starten 1985.

Slutförvaren vid Forsmark

Vid Forsmark ligger två slutförvar för radioaktivt avfall, ett som är i drift och ett som byggs.

  • SFR: Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall har varit i drift sedan 1988 och ligger cirka 60 meter under havsbotten. I SFR slutförvaras låg- och medelaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken och mindre mängder från sjukvården, forskningen och industrin. SFR byggs nu ut för att också kunna ta emot rivningsavfall från kärnkraftverken.
  • Kärnbränsleförvaret: SKB bygger slutförvaret för använt kärnbränsle på cirka 500 meters djup i berget vid Söderviken nära Forsmarks kärnkraftverk. Bränslet kapslas in i koppar och bäddas in i bentonitlera enligt KBS-3-metoden. Regeringen gav tillstånd den 27 januari 2022, bygget startade den 15 januari 2025 och miljötillståndet vann laga kraft i oktober 2025. Slutförvaret väntas tas i drift under 2030-talet.

Finland ligger före Sverige med slutförvaret Onkalo. Den finska strålsäkerhetsmyndigheten STUK förordade drifttillstånd för Onkalo den 4 augusti 2026.

Drifttid och revisioner

Forsmarks reaktorer är konstruerade för att leverera el långt in på 2040-talet. Reaktorerna stängs av en gång om året för en revision, då anläggningen underhålls och moderniseras.

Revisioner 2026: Forsmark 3 hade sin revision mellan den 8 mars och den 4 april och Forsmark 2 mellan den 12 april och den 26 juni. Revisionen av Forsmark 1 pågår mellan den 6 september och den 17 november. Under en revision byts en del av uranbränslet, komponenter underhålls och myndighetskrävda tester genomförs.

Forsmarks roll i Sveriges energisystem

Forsmarks tre reaktorer producerar normalt cirka 75 GWh el per dygn. Produktionsrekordet är 25,5 TWh från 2022. Under 2025 producerade Forsmark 23,7 TWh med en energitillgänglighet på 81,6 procent. Reaktorerna i Forsmark väntas tillsammans passera 1 000 TWh producerad el i början av november 2026.

Vanliga frågor om Forsmarks kärnkraftverk

Hur mycket el producerar Forsmark?

Forsmarks tre reaktorer producerar cirka 25 TWh el under ett normalt år, vilket är ungefär en sjättedel av all el i Sverige. Produktionsrekordet är 25,5 TWh från 2022.

Vem äger Forsmarks kärnkraftverk?

Forsmarks kärnkraftverk ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB, som i sin tur ägs av statliga Vattenfall (66 procent), Mellansvensk Kraftgrupp AB (25,5 procent) och Sydkraft Nuclear Power AB (8,5 procent).

Vad hände vid Forsmark 2006?

Den 25 juli 2006 inträffade en kortslutning i 400 kV-ställverket vid Forsmarks kärnkraftverk och Forsmark 1 snabbstoppades. Alla fyra dieselgeneratorerna startade, men två av dem stoppade. Efter 22 minuter kopplades anläggningen manuellt tillbaka mot det ordinarie nätet. Händelsen klassades som INES 2. Statens kärnkraftinspektion (SKI) satte efteråt Forsmark under särskild tillsyn.

Varför ligger slutförvaret vid Forsmark?

Svensk Kärnbränslehantering (SKB) valde den 3 juni 2009 Söderviken sydost om Forsmarks kärnkraftverk som plats för slutförvaret för använt kärnbränsle. Berget vid Söderviken har få vattenförande sprickor på det djup där slutförvaret ska ligga, cirka 500 meter. SFR, slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, har legat vid Forsmark sedan 1988.

Hur länge kan Forsmark vara i drift?

Forsmarks reaktorer är konstruerade för att leverera el långt in på 2040-talet. Den äldsta reaktorn, Forsmark 1, togs i drift 1980.

Upptäckte Forsmark Tjernobylolyckan?

Ja. Den 28 april 1986 larmade mätutrustningen vid Forsmarks kärnkraftverk om förhöjda strålningsnivåer. Personalen trodde först att utsläppet kom från de egna reaktorerna, men snart stod det klart att radioaktiviteten kom från reaktor 4 i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen. Sovjetunionen hade inte informerat Sverige om olyckan.

Källor

Mats Pettersson
Skriven av
Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *