Kärnenergiberedskapen vid en kärnteknisk olycka i Sverige bygger på zoner runt kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Den inre beredskapszonen sträcker sig cirka 5 kilometer från kraftverket, den yttre cirka 25 kilometer och planeringszonen cirka 100 kilometer. Länsstyrelsen leder räddningstjänsten och beslutar om inomhusvistelse, jodtabletter och utrymning.
Om en olycka inträffar på ett svenskt kärnkraftverk varnas alla i närheten med ett Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Reglerna för beredskapen finns i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation står också i beredskap för olyckor utomlands, där avståndet kan begränsa följderna för Sverige. Här nedan är siffrorna för zonerna, larmet och skyddsåtgärderna samt vem som ansvarar för vad.
Vilka beredskapszoner finns runt kärnkraftverken?
Runt de tre kärnkraftverken finns zoner där samhället har förberett skyddsåtgärder inför ett utsläpp av radioaktiva ämnen. Zonerna ska göra det lättare att genomföra en inomhusvistelse, en utrymning eller ett intag av jodtabletter. Dagens beredskaps- och planeringszoner infördes den 1 juli 2022.
| Zon | Avstånd och förberedda åtgärder |
|---|---|
| Inre beredskapszon | Cirka 5 km. Utomhuslarm, jodtabletter som delats ut i förväg, inomhusvistelse och utrymning i förebyggande syfte |
| Yttre beredskapszon | Cirka 25 km. Utomhuslarm, jodtabletter som delats ut i förväg, inomhusvistelse och beredskap för utrymning |
| Planeringszon | Cirka 100 km. Strålningsmätningar, utrymning utifrån mätningarna och en begränsad extrautdelning av jodtabletter |
Avstånden är ungefärliga, eftersom länsstyrelsen i det län där anläggningen ligger fastställer zonernas exakta utformning. Länsstyrelsen i Uppsala län ansvarar för zonerna runt Forsmark, Länsstyrelsen i Kalmar län för Oskarshamn och Länsstyrelsen i Hallands län för Ringhals.
Zoner runt andra kärntekniska anläggningar
Kärnbränslefabriken som Westinghouse Electric Sweden driver i Västerås har en beredskapszon på cirka 700 meter. Forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund är ingen kärnteknisk anläggning men har en beredskapszon av samma storlek. Clab, det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle i Oskarshamn, har i stället en planeringszon på cirka 2 kilometer men ingen beredskapszon.
Vid andra kärntekniska anläggningar krävs inga zoner, eftersom en olycka där inte kan påverka samhället utanför verksamhetsområdet. Beredskapen begränsas då till själva området och sköts av det företag som driver verksamheten.
Vem leder arbetet vid en kärnkraftsolycka?
Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor gör räddningstjänsten statlig när radioaktiva ämnen släpps ut från en kärnteknisk anläggning eller när ett sådant utsläpp hotar. Ansvaret för räddningstjänsten går då över från kommunen till länsstyrelsen. Vid andra olyckor med strålning, till exempel under en transport av radioaktiva ämnen, ligger ansvaret kvar hos kommunen.
Myndigheternas uppgifter vid en kärnteknisk olycka
- Länsstyrelsen: Länsstyrelsen larmar de närboende, informerar allmänheten, mäter radioaktiva ämnen och leder insatsen genom en räddningsledning med en stab.
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Strålsäkerhetsmyndigheten ger råd om strålskydd och strålningsmätningar samt teknisk rådgivning om den drabbade anläggningen.
- Myndigheten för civilt försvar: Myndigheten för civilt försvar har tagit över efter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samordnar utrymningen och informationen till allmänheten och ser till att varningssystemen runt kärnkraftverken fungerar.
- Kommunen: Kommunen sammankallar sin krisledningsgrupp och ser till att skolan, omsorgen och annan verksamhet kan fortsätta som vanligt.
- SMHI: SMHI beräknar hur de radioaktiva ämnena sprids i atmosfären.
- Socialstyrelsen: Socialstyrelsen ger sjukvården råd om behandlingen av personer som har utsatts för strålning.
Strålsäkerhetsmyndigheten har en tjänsteman i beredskap (TiB) dygnet runt, årets alla dagar. En tjänsteman i reaktorberedskap (RB) larmas direkt vid en händelse på ett kärnkraftverk och analyserar vad som har hänt i anläggningen. Tillsammans bedömer TiB och RB om Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation ska aktiveras och vilka andra myndigheter som ska kontaktas.
Så varnas du vid en olycka på ett kärnkraftverk
Det lokala varningssystemet runt kärnkraftverken består av både utomhuslarm och inomhuslarm. Runt varje kärnkraftverk finns cirka 100 ljudsändare utplacerade i den inre och den yttre beredskapszonen. Ljudsändarna är samma slags Hesa Fredrik-tutor som används vid ett VMA. Kärnkraftverkets övervakningscentral startar sändarna, som ljuder i sju sekunder följt av 14 sekunders tystnad i ett mönster som upprepas.
Hushållen i beredskapszonerna har även en varningsmottagare inomhus som är kopplad till RDS-systemet via Sveriges Radio. Varningsmottagaren fungerar som en radio och visar vilken typ av larm det gäller: ett provlarm, ett beredskapslarm eller ett haverilarm.
VMA sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och i Sveriges Televisions kanaler. Ett VMA går även ut som sms och via SE-Alert, som når alla mobiltelefoner i det drabbade området med en skarp signal. När faran är över ljuder en obruten signal i 30 sekunder.
Tutorna testas den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00. Samma kväll klockan 19.00 startar varningsmottagarna inomhus medan Sveriges Radio läser upp ett testmeddelande.
Vad ska du göra när larmet går?
Det första rådet vid ett larm är att gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4. Länsstyrelsen beslutar sedan vilka åtgärder som skyddar befolkningen bäst utifrån läget på kraftverket, vädret och situationen i samhället.
Fem steg när larmet ljuder
- Gå inomhus: Ta in husdjuren, eftersom uppmaningen att stanna inomhus gäller även djur.
- Täta bostaden: Stäng dörrarna, fönstren, vädringsluckorna och ventilationen om det går.
- Lyssna på P4: Länsstyrelsens uppmaningar sänds i första hand i Sveriges Radio P4.
- Vänta med jodtabletterna: Ta jodtabletterna först när länsstyrelsen uppmanar dig att göra det.
- Stanna inne: Gå inte ut förrän P4 eller ljudsändarna utomhus har meddelat att faran är över.
Inne i ett vanligt småhus sjunker stråldosen till hälften jämfört med att vara utomhus, medan en större byggnad kan sänka dosen till en tiondel. Skyddet är bäst där väggarna och taket är som tjockast. Den som måste gå ut bör skydda munnen och näsan och bära kläder som täcker huden. Låt ytterkläderna stanna utanför bostaden för att inte sprida radioaktiva ämnen inomhus.
Jodtabletter skyddar sköldkörteln mot radioaktiv jod
Jodtabletterna mättar sköldkörteln med stabil jod, så att sköldkörteln inte tar upp den radioaktiva joden från ett utsläpp. Jodtabletterna är avsedda för gravida, ammande och personer upp till 40 år. Den som är över 40 år löper ingen risk att få sköldkörtelcancer av radioaktiv jod. För barn och foster är tabletterna extra viktiga, eftersom deras sköldkörtel är känsligare än en vuxens.
Länsstyrelsen har delat ut jodtabletterna i förväg till hushållen och verksamheterna i beredskapszonerna. Förordningen om skydd mot olyckor kräver också att länsstyrelsen förbereder en kompletterande utdelning i beredskapszonerna och en begränsad extrautdelning i planeringszonen.
Tidpunkten avgör hur bra jodtabletterna skyddar, eftersom effekten minskar om de tas för tidigt eller för sent. Doseringen beror på åldern och står på förpackningen och i bipacksedeln.
Så går en utrymning till
En utrymning blir aktuell när länsstyrelsen bedömer att det inte ger ett tillräckligt bra skydd att stanna inomhus. De som bor eller arbetar i den inre beredskapszonen kan behöva lämna området i förebyggande syfte. I den yttre beredskapszonen ska de boende och de anställda vara beredda att utrymma, medan ett beslut om utrymning i planeringszonen bygger på strålningsmätningar. Barnen i förskolan och skolan samt de boende på omsorgsboenden får hjälp med utrymningen.
Tre platser vid en utrymning
- Uppsamlingsplats: Har du ingen egen transport tar du dig till en uppsamlingsplats, till exempel en busshållplats, en skola eller ett omsorgsboende där bussar hämtar upp dig.
- Utrymningsplats: Saknar du någonstans att ta vägen kan du få stöd på en utrymningsplats, där det går att duscha, byta kläder och få enklare mat och dryck.
- Mottagningsplats: Kan du inte ordna ett eget boende öppnas mottagningsplatser på hotell, vandrarhem och liknande.
Läget avgör vilka uppsamlingsplatser och utrymningsplatser som öppnas, så länsstyrelsen meddelar de aktuella platserna i Sveriges Radio P4. Ta bara med det mest nödvändiga när du lämnar hemmet. Hjälp personer som inte själva kan ta sig till en uppsamlingsplats. De utrymda områdena bevakas av polisen.
Livsmedel och sanering efter ett utsläpp
Dricksvatten och mjölk är exempel på livsmedel som kan påverkas kort efter en kärnkraftsolycka. Myndigheterna kan då avråda från att äta eller dricka vissa livsmedel, även mat som du har odlat själv. Livsmedelsverket kontrollerar halterna av radioaktiva ämnen i maten efter en olycka. Jordbruksverket bedömer samtidigt följderna för jordbruket och livsmedelsproduktionen och föreslår motåtgärder.
Saneringen av närmiljön efter en olycka är länsstyrelsens uppgift. Myndigheten för civilt försvar publicerar en nationell saneringsstrategi och en vägledning för sanering efter en kärnteknisk olycka.
Vad händer vid en kärnkraftsolycka utomlands?
Vid en olycka på ett kärnkraftverk i ett annat land går larmet från Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller EU till SMHI. SMHI för larmet vidare till Strålsäkerhetsmyndigheten, som kan larma andra berörda myndigheter i Sverige.
Tjernobylolyckan 1986 visar varför ett tidigt larm behövs. Det radioaktiva molnet från Tjernobyl passerade över Sverige den 27 april och upptäcktes av mätutrustningen vid Forsmarks kärnkraftverk dagen efter, den 28 april 1986. IAEA:s konvention om tidig varning antogs samma år och trädde i kraft den 27 oktober 1986.
Konventionen om tidig varning kräver att ett land meddelar IAEA och de länder som kan drabbas när en olycka kan ge ett utsläpp över gränsen. Ett radioaktivt utsläpp späds samtidigt ut i atmosfären, så en olycka långt bort behöver inte få några strålningsmässiga följder i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten gör ändå spridningsprognoser och följer hur händelsen utvecklas.
Strålsäkerhetsmyndigheten hjälper Utrikesdepartementet att stödja svenskar och svenska intressen i länder som kan påverkas av en olycka. Rådet till dig som är i Sverige är att lyssna på Sveriges Radio, titta på tv och följa informationen från svenska myndigheter.
Så upptäcks ett utsläpp i Sverige
Strålsäkerhetsmyndigheten har 28 mätstationer över hela Sverige som mäter strålningen i omgivningen hela tiden. Om strålningsnivåerna stiger över det normala går ett larm direkt till Strålsäkerhetsmyndigheten. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) driver dessutom sex luftfilterstationer i Kiruna, Umeå, Gävle, Stockholm, Visby och Ljungbyhed åt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Luftfilterstationerna är långsammare än mätstationerna men känsligare, så de kan registrera mycket små utsläpp eller utsläpp långt från Sverige. År 2022 fick kärnenergiberedskapen instrument för mobil kartering av dosraten. De mobila instrumenten har gjort det betydligt lättare att kartlägga ett nedfall över stora områden.
Länen med kärnkraftverk övar vartannat år
Vartannat år prövas samhällets samlade beredskap vid en kärnkraftsolycka i en stor övning i ett av länen med kärnkraftverk. Länen turas om att hålla i övningen. Övningen Havsörn genomfördes i Uppsala län under 2025 och våren 2026 med en händelse vid Forsmarks kärnkraftverk som utgångspunkt.
Havsörn bestod av en larmövning våren 2025, en simuleringsövning hösten 2025 och en fältövning i mars 2026 med fokus på strålningsmätningar och uppbyggnaden av en fältplats. Bland deltagarna fanns Strålsäkerhetsmyndigheten, Uppsala brandförsvar, FOI, Sveriges geologiska undersökning och Försvarsmaktens skyddscentrum. Länsstyrelserna i Kalmar län, Västmanlands län och Stockholms län var med i övningen.
Vanliga frågor om kärnenergiberedskap
Behöver man ta jodtabletter i Sverige vid en kärnkraftsolycka i Ukraina?
Nej, det är inte motiverat att ta jodtabletter i Sverige efter en kärnkraftsolycka i Ukraina. Det stora avståndet mellan länderna gör att halten av radioaktiv jod i Sverige inte kan bli så hög att tabletterna behövs.
Skyddar jodtabletter mot nedfall från en kärnvapenexplosion?
Nej, jodtabletter är inte motiverade vid nedfall från en kärnvapenexplosion, oavsett avståndet till explosionen. Stråldosen domineras då helt av strålningen från radioaktiva ämnen på marken, som jodtabletter inte skyddar mot.
Vilket nummer ringer man för information vid en kärnkraftsolycka?
Ring 113 13, som är Sveriges nationella informationsnummer vid större olyckor och kriser. Krisinformation.se förmedlar också information från myndigheter och kommuner före, under och efter en kris.
Vem kan skicka ut ett VMA?
En myndighet eller en annan behörig organisation begär ett VMA genom att kontakta SOS Alarm. SOS Alarm skickar bland annat ut meddelandet som sms till mobiltelefonerna i det berörda området.
Var kan man se strålningsnivåerna i Sverige?
Strålsäkerhetsmyndigheten visar mätvärdena från sina mätstationer i en karttjänst på sin webbplats. Den europeiska plattformen EURDEP visar mätresultat från 39 europeiska länder nästan i realtid.
Vad händer med personalen på kärnkraftverket vid en olycka?
En del av personalen skickas hem vid en olycka. Kvar på kraftverket blir den personal som behövs för att hantera olyckan. Forsmark har till exempel en intern beredskapsorganisation med utpekade roller och detaljerade instruktioner för en allvarlig driftstörning.
Källor
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Jodtabletter vid en kärnkraftsolycka
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Utrymning vid en kärnkraftsolycka
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Övningar inför olyckor vid kärnkraftverken
- Länsstyrelsen i Uppsala län: Kärnenergiberedskap i Uppsala län
- Krisinformation.se: Samhällets beredskap vid en kärnkraftsolycka
- Internationella atomenergiorganet: Konventionen om tidig varning vid kärnteknisk olycka
Kärnsäkerhet i kärnkraftverk
Förloppet vid en härdsmälta
Kärnkraftsolyckor i världen
Tjernobylolyckan 1986
Efter Fukushima
Forsmarks kärnkraftverk
Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab)
Internationella atomenergiorganet (IAEA)
