Fukushima i dag och vad som hände efter olyckan 2011

Den 11 mars 2011 slog en tsunami ut strömmen och kylningen vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi i Japan. Tre reaktorer fick härdsmältor och olyckan klassades som en sjua på INES-skalan, samma nivå som Tjernobyl. Ingen dog av akut strålsjuka, men som mest var 164 865 invånare i Fukushima prefektur evakuerade. I dag gäller evakueringsorder för 2,2 procent av prefekturen.

Kärnkraftverket Fukushima Daiichi ska vara helt avvecklat 30 till 40 år efter olyckan. Sedan den 24 augusti 2023 släpps renat och utspätt vatten från Fukushima Daiichi ut i havet. I Sverige ledde olyckan till ett krav på oberoende härdkylning i alla reaktorer. Här nedan är siffrorna för olyckan, evakueringen och vattnet, följda av avvecklingen och vad Fukushima betydde för Sverige.

Vad hände i Fukushima den 11 mars 2011?

Klockan 14.46 lokal tid den 11 mars 2011 inträffade en jordbävning med magnituden 9,0 på havsbotten utanför nordöstra Japan. Jordbävningen hörde till de kraftigaste som någonsin har uppmätts. Ungefär 50 minuter senare slog en tsunami in mot kusten med vågor på över tio meter. Kärnkraftverket Fukushima Daiichi hade sex reaktorer, men bara reaktor 1, 2 och 3 var i drift.

De tre reaktorerna i drift stängdes av som planerat när marken skakade, men jordbävningen slog ut all elförsörjning utifrån. Tsunamin dränkte sedan reservkraften, ställverken och batterierna vid reaktor 1, 2 och 3.

Personalen höll kylningen igång en tid med ångdrivna system och i reaktor 1 med en så kallad hjälpkondensor. Insatserna räckte ändå inte. När kylningen upphörde överhettades reaktorerna, som fick omfattande härdskador och härdsmältor i olika grad.

Under förloppet bildades stora mängder vätgas, som läckte ut i reaktorbyggnaderna och blandades med luftens syre till knallgas. Knallgasexplosioner förstörde därefter byggnaderna till reaktor 1, 3 och 4, vilket gjorde haveriet ännu svårare att hantera. Den japanska strålsäkerhetsmyndigheten klassade först olyckan som en fyra på den sjugradiga INES-skalan. Efter två omklassningar hamnade Fukushima på den högsta nivån, sju, som betyder en mycket allvarlig olycka.

Hur många dog i Fukushimaolyckan?

Ingen arbetare och ingen person bland allmänheten dog eller fick akuta skador av strålningen från Fukushima Daiichi. Vuxna i Fukushima prefektur beräknas få en genomsnittlig livstidsdos på omkring 10 millisievert eller mindre. För spädbarn är livstidsdosen ungefär dubbelt så hög. Risken för strålningsorsakad cancer, utöver sköldkörtelcancer, är liten jämfört med den vanliga risken att få cancer under livet.

Barn och ungdomar som var under 18 år vid olyckan undersöks med mycket känsliga metoder. Undersökningarna väntas därför hitta många cystor och knutor i sköldkörteln. En stor ökning av sköldkörtelcancer av det slag som följde efter Tjernobylolyckan kan ändå uteslutas, eftersom doserna till sköldkörteln blev betydligt lägre i Fukushima. Den samlade bilden av hälsokonsekvenserna är att strålningsriskerna är låga i Japan och extremt låga i grannländerna.

Själva evakueringen innebar allvarliga hälsorisker, särskilt för sårbara grupper. Fram till den 31 december 2025 hade 2 350 dödsfall i Fukushima prefektur erkänts som katastrofrelaterade. Som katastrofrelaterade räknas dödsfall där en skada eller sjukdom förvärrades av katastrofen, till exempel under en evakuering.

Fukushima prefektur står för mer än hälften av de 3 810 katastrofrelaterade dödsfallen i hela Japan. Posttraumatiskt stressyndrom är också vanligare bland de evakuerade än i den övriga japanska befolkningen.

Evakueringen omfattade 12 procent av prefekturen

Redan på olycksdagen fick de boende inom 2 till 3 kilometer från kraftverket order om att lämna sina hem. Mellan den 12 och den 15 mars utvidgades zonerna till en radie på 20 till 30 kilometer. Den 22 april 2011 omfattade de evakuerade områdena omkring 1 600 kvadratkilometer, vilket motsvarade 12 procent av Fukushima prefektur.

Antalet evakuerade var som störst i maj 2012 och har sedan minskat till mindre än en sjundedel. Tabellen visar hur evakueringen har förändrats mellan 2011 och 2026.

Av de 22 625 evakuerade den 1 maj 2026 bodde 18 684 utanför prefekturen. I sex kommuner hävdes evakueringsordern för de särskilda återuppbyggnadsområdena mellan juni 2022 och november 2023. Evakueringsordern har också hävts i bland annat Naraha, Kawauchi och delar av Tomioka, Okuma och Futaba.

Är Fukushima säkert i dag?

Utanför områdena med evakueringsorder ligger strålningen i luften i nivå med den i storstäder runt om i världen. I staden Fukushima uppmättes 1,91 mikrosievert per timme i april 2011. Under perioden april till juni 2025 var nivån nere i 0,10 mikrosievert per timme, vilket är en nittondel av värdet strax efter olyckan. I Aizu-regionen är strålningen i luften tillbaka på samma nivå som före olyckan.

Livsmedel från Fukushima prefektur kontrolleras fortfarande. Under budgetåret som slutade i mars 2025 gjordes 201 kontroller av ris. Inget av proverna låg över gränsvärdet, vilket har gällt i tio år. Frukt och grönsaker har klarat gränsvärdet tolv år i följd.

Jorden och avfallet från saneringen förs till ett mellanlager i Okuma och Futaba. Japansk lag kräver att massorna slutförvaras utanför prefekturen senast i mars 2045, 30 år efter att mellanlagret togs i drift. Saneringen av de särskilda återuppbyggnadsområdena är i stort sett klar.

Renat vatten släpps ut i Stilla havet sedan 2023

När grundvatten från bergssidan rinner in i reaktorbyggnaderna blandas det med det radioaktiva vatten som har samlats där. Vattnet renas sedan i reningsanläggningen ALPS, som tar bort 62 radioaktiva ämnen men inte tritium. Det renade vattnet har lagrats i tankar på kraftverksområdet, men marken behövs för att ta ut bränslet ur bassängerna och reaktorerna.

Japans regering antog den 13 april 2021 en plan för att späda ut vattnet och släppa det i havet. Tokyo Electric Power Company (Tepco), som driver avvecklingen, började släppa ut vattnet den 24 augusti 2023. Före utsläppet späds vattnet ut mer än 100 gånger med havsvatten. Det utspädda vattnet leds sedan genom en tunnel under havsbotten som är ungefär en kilometer lång.

Gränserna för tritium i utsläppen

• Japans gränsvärde: Det nationella gränsvärdet för tritium i utsläppt vatten är 60 000 becquerel per liter.
• Utsläppen från Fukushima Daiichi: Vattnet som släpps ut ska innehålla mindre än 1 500 becquerel per liter, vilket är en fyrtiondel av det nationella gränsvärdet.
• Riktvärdet för dricksvatten: Världshälsoorganisationen (WHO) anger 10 000 becquerel per liter som riktvärde för tritium i dricksvatten.
• Taket per år: Kraftverket får släppa ut högst 22 biljoner becquerel tritium per år, samma nivå som målet före olyckan.

Fram till den 18 september 2026 hade Tepco släppt ut drygt 180 000 kubikmeter renat vatten. Varje omgång omfattar knappt 8 000 kubikmeter. Planen är att utsläppen ska pågå under 20 till 30 år. Mätningarna i havet runt kraftverket har inte visat någon betydande ökning av tritium.

Internationella atomenergiorganet (IAEA) granskade planen och slog i juli 2023 fast att utsläppen stämmer med internationella säkerhetsstandarder. IAEA bedömde också att utsläppen får en försumbar radiologisk påverkan på människorna och miljön. Prover från vattnet och havet jämförs dessutom i laboratorier i bland annat Schweiz, Frankrike, USA och Sydkorea.

Hur lång tid tar avvecklingen av Fukushima Daiichi?

Avvecklingen av Fukushima Daiichi beräknas ta 30 till 40 år från olyckan, alltså till någon gång mellan 2041 och 2051. I reaktor 2 har bränslet och metallkapslingen runt bränslestavarna smält och sedan stelnat igen. Det första provuttaget av smält bränsle ur reaktor 2 inleddes den 10 september 2024.

Undersökningar tyder på att härdsmältan i Fukushima har tagit sig igenom botten på reaktortanken på flera ställen. Modellerna i det svenska forskningsprojektet APRI, som beskriver hur en härdsmälta förlöper, måste därför uppdateras. Bassängerna för använt bränsle töms samtidigt reaktor för reaktor. Tabellen visar tidplanen för bassängerna och de övriga milstolparna.

Även reaktor 5 och 6, som inte var i drift vid olyckan, töms på bränsle. Den 27 augusti 2026 hade 1 486 av 1 884 bränslepatroner tagits ut ur reaktor 6. I reaktor 5 började uttaget den 23 juli 2025, men arbetet har tillfälligt stoppats för att inte störa uttaget i reaktor 2.

Olyckan ledde till oberoende härdkylning i Sverige

Efter Fukushimaolyckan beslutade Europeiska rådet att alla EU-länder skulle genomföra stresstester av sina kärnkraftverk. Stresstesterna prövade hur anläggningarna klarar jordbävningar, översvämningar, svårt väder och långa avbrott i elförsörjningen och kylningen.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) beslutade 2014 att alla svenska kärnkraftsreaktorer skulle ha ett system för oberoende härdkylning i drift senast den 31 december 2020. Den oberoende härdkylningen pumpar in vatten i reaktorn och ska hindra härden från att smälta i minst 72 timmar om alla andra säkerhetsfunktioner har slutat fungera. Systemet har en helt egen kraftförsörjning med en egen generator.

Den oberoende härdkylningen ska klara betydligt kraftigare väder, högre havsnivåer och starkare jordbävningar än de äldre säkerhetssystemen. Införandet av oberoende härdkylning är den största enskilda åtgärden i Sveriges nationella handlingsplan efter stresstesterna. Under 2020 granskade Strålsäkerhetsmyndigheten systemen och bedömde att kraven var uppfyllda. Alla de sex reaktorer som är i drift i dag har oberoende härdkylning.

Utsläppen från Fukushima nådde Sverige i mycket låga halter

Spår av olyckan i Fukushima gick att mäta även i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten mätte radioaktiva ämnen i luften och på marken med tätare intervall mellan den 21 mars och den 2 maj 2011, därefter varje vecka.

De radioaktiva ämnen som nådde Sverige kunde som mest ge en stråldos på 0,0001 millisievert. Halterna var mycket låga och innebar inga risker för människorna eller miljön i Sverige.

Vanliga frågor om Fukushima

Vad är tritium?

Tritium är en radioaktiv form av väte, väte-3, som binder sig till syre och finns i form av vatten. Tritium sänder ut svag betastrålning som stoppas av ett pappersark. Ingen praktisk teknik kan rena bort tritium ur vattnet, eftersom vattenmolekyler med och utan tritium är nästan identiska.

Kan man äta fisk från Fukushima?

Ja, fisk från Fukushima kontrolleras och ligger under gränsvärdet. Mellan april 2024 och mars 2025 gjordes 3 277 kontroller av fisk och andra produkter från havet och odlingarna. Inget prov överskred gränsvärdet, för trettonde året i rad.

Vilka länder har kvar importförbud mot livsmedel från Japan?

Den 21 november 2025 hade fem länder och regioner kvar restriktioner mot livsmedel från Japan, jämfört med 55 som mest. Kina, Hongkong och Macao har omfattande förbud, medan Sydkorea och Ryssland bara stoppar vissa varor.

Hur höga stråldoser fick arbetarna vid Fukushima Daiichi?

Arbetarna fick i genomsnitt en effektiv dos på omkring 12 millisievert under de första 19 månaderna efter olyckan. De 12 mest utsatta arbetarna fick doser på 2 till 12 gray till sköldkörteln, främst från jod-131 som de andades in.

Hur mycket förorenat vatten bildas vid kraftverket i dag?

Mängden nytt förorenat vatten har minskat från omkring 490 kubikmeter per dygn budgetåret 2015 till omkring 60 kubikmeter per dygn budgetåret 2025. Bland åtgärderna finns dräneringsbrunnar runt byggnaderna sedan september 2015. En vägg av frusen jord på landsidan blev i huvudsak färdig i mars 2018.

Källor

• Internationella atomenergiorganet: Atomenergiorganets arbete efter olyckan i Fukushima Daiichi
• Tokyo Electric Power Company: Utsläppen av renat vatten i Stilla havet
• Tokyo Electric Power Company: Färdplanen för avvecklingen av Fukushima Daiichi
• Strålsäkerhetsmyndigheten: Mätningar i Sverige efter Fukushima
• World Nuclear Association: Olyckan i Fukushima Daiichi 2011

Skriven av

Mats Pettersson

Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.