Vem betalar för kärnavfallet i Sverige?

Det är kärnkraftsföretagen som betalar för kärnavfallet, genom en avgift till Kärnavfallsfonden för varje kilowattimme de levererar. År 2026 är avgiften 3,1 öre för Forsmark och 5,3 öre för Ringhals och Oskarshamn. Kärnavfallsfonden innehöll 84,1 miljarder kronor vid utgången av 2025, medan hela kärnavfallsprogrammet beräknas kosta 257 miljarder kronor.

Ansvaret följer av kärntekniklagen, som kräver att den som driver ett kärnkraftverk hanterar och slutförvarar avfallet på ett säkert sätt. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) gör arbetet åt kärnkraftsföretagen. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar säkerheten och Riksgälden räknar på pengarna. Här nedan är siffrorna för avgifterna, Kärnavfallsfonden och den beräknade totalkostnaden.

Vem bär ansvaret för kärnavfallet enligt lagen?

Kärntekniklagen lägger ansvaret på den som har tillstånd att driva ett kärnkraftverk eller en annan kärnteknisk anläggning. För kärnkraften är det kärnkraftsföretagen som äger Forsmark, Ringhals, Oskarshamn och det stängda Barsebäck. Varje kärnkraftsföretag ska göra det som behövs för att ta hand om sitt kärnavfall och slutförvara det säkert. Barsebäcks ägare har kvar ansvaret för avfallet och rivningen trots att kraftverket har slutat producera el.

Kostnaderna regleras också i en egen lag, finansieringslagen från 2006. Avgifterna ska täcka hanteringen och slutförvaringen av avfallet, avvecklingen och rivningen av reaktorerna samt den forskning som behövs. Systemet bygger på att kärnkraftsindustrin ska betala hela notan, inte framtidens skattebetalare.

SKB:s roll i kärnavfallshanteringen

SKB ägs av kärnkraftsföretagen och driver mellanlagret Clab i Oskarshamn och slutförvaret SFR i Forsmark. SKB bygger dessutom Kärnbränsleförvaret i Forsmark och finansieras i huvudsak med pengar ur Kärnavfallsfonden.

Så bestäms kärnavfallsavgiften

1. Kostnadsberäkningen: SKB lämnar vart tredje år ett gemensamt kostnadsunderlag för alla kärnkraftsföretag till Riksgälden.
2. Förslaget: Riksgälden granskar underlaget och föreslår avgifter och säkerhetsbelopp för varje kärnkraftsföretag.
3. Beslutet: Regeringen beslutar om avgifterna och säkerhetsbeloppen för kärnkraftsföretagen.
4. Inbetalningen: Kärnkraftsföretagen betalar in avgifterna till Kärnavfallsfonden, som förvaltar pengarna tills de behövs.

Strålsäkerhetsmyndighetens granskning

Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsyn över de kärntekniska anläggningarna och prövar SKB:s slutförvar steg för steg. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer om lösningarna är säkra men beslutar inte om avgifterna. För Kärnbränsleförvaret måste Strålsäkerhetsmyndigheten godkänna en säkerhetsredovisning innan bergarbetena i Forsmark får börja. SKB lämnade in redovisningen i januari 2025.

Hur fungerar Kärnavfallsfonden?

Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som tar emot och förvaltar avgifterna från kärnkraftsföretagen. Styrelsen utses av regeringen och administrationen sköts av Kammarkollegiet. Andelen som varje kärnkraftsföretag har i Kärnavfallsfonden räknas av när säkerhetsbeloppen bestäms.

Den 1 juli 2026 ändrades reglerna för både Kärnavfallsfondens placeringar och avgiftsberäkningen. Samtidigt höjdes ett risktillägg i beräkningen av de framtida kostnaderna från 0,75 till 1,3 procentenheter, vilket sänker de beräknade avgifterna.

Så mycket betalar kärnkraftsföretagen per kilowattimme

Avgiften skiljer sig mellan kraftverken, eftersom varje kärnkraftsföretag betalar för sin egen andel av kostnaderna. Tabellen visar avgifterna för 2026, med ett fast årligt belopp för Barsebäck.

Riksgälden föreslog den 28 september 2026 nya kärnavfallsavgifter för 2027 till 2029. Forsmark föreslås få 2,9 öre och Ringhals 5,1 öre per kilowattimme, medan Oskarshamn höjs till 6,2 öre efter långa driftstopp under 2025 och 2026. Barsebäcks belopp föreslås sänkas till 213 miljoner kronor per år. Det slutliga beslutet om avgifterna för 2027 till 2029 fattas av regeringen.

En förklaring till de lägre avgifterna är att beräkningen sedan den 9 december 2025 utgår från 60 års drift per reaktor, mot tidigare 50 år. Kostnaderna fördelas på så sätt över fler år av elproduktion. Ett högre marknadsvärde i Kärnavfallsfonden under andra kvartalet 2026 sänkte förslaget ytterligare jämfört med remissversionen från juni.

Vad är ett säkerhetsbelopp?

Utöver avgifterna måste varje kärnkraftsföretag ställa säkerheter, det vill säga garantier som staten kan använda om pengarna i Kärnavfallsfonden inte räcker. Finansieringsbeloppet motsvarar skillnaden mellan de förväntade återstående kostnaderna och kärnkraftsföretagets andel i Kärnavfallsfonden. Kompletteringsbeloppet ska i sin tur täcka risken att finansieringsbeloppet visar sig vara för litet.

Riksgälden föreslår högre sammanlagda säkerhetsbelopp för alla kärnkraftsföretag under 2027 till 2029. Nya kostnadsberäkningar driver upp beloppen, men de nya placeringsreglerna dämpar höjningen.

Vad kostar hela kärnavfallsprogrammet?

SKB:s senaste kostnadsberäkning, Plan 2025, landar på 151 miljarder kronor för det som återstår från 2027, räknat i prisnivån från januari 2025. Beloppet omfattar avvecklingen och rivningen av reaktorerna samt hanteringen och slutförvaringen av kärnavfallet och det använda kärnbränslet. I Riksgäldens beräkning av avgifterna uppgår de förväntade återstående kostnaderna till 166,7 miljarder kronor.

Räknar man in det som redan har betalats beräknas hela programmet kosta 257 miljarder kronor. Sedan Plan 2001 har kostnaderna i snitt ökat med 4,2 procent per år utöver inflationen.

Plan 2022 landade på 124 miljarder kronor för kostnaderna från 2024, i prisnivån från januari 2022. Skillnaden mot Plan 2025 är alltså 27 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av att inflationen har stigit med cirka 20 procent och byggkostnadsindex med cirka 25 procent.

Den nationella planen för radioaktivt avfall

Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för en nationell plan för radioaktivt avfall och använt kärnbränsle i Sverige. Planen följer av EU-direktivet 2011/70/Euratom och omfattar även avfall från sjukvården, industrin och forskningen. Den första planen kom 2015 och en uppdaterad version publicerades i juni 2021.

Den nationella planen visar hur mycket radioaktivt avfall som finns, vilka mängder som väntas i framtiden och vilka myndigheter som har tillsyn. Planen beskriver också finansieringssystemet och hur ansvaret är fördelat mellan staten och kärnkraftsindustrin.

Ansvaret mot kommande generationer

Använt kärnbränsle måste hållas avskilt från människan och miljön i minst 100 000 år, men en reaktor beräknas producera el i omkring 60 år. Finansieringssystemet är byggt för att kostnaderna ska betalas under driften, inte efteråt. Staten tar över ansvaret för ett geologiskt slutförvar först när det är förslutet och regeringen har godkänt SKB:s arbete. Regeln infördes i kärntekniklagen 2020.

Pengarna som betalas in i dag ska räcka till arbete som pågår långt efter att reaktorerna har stängts. Kärnbränsleförvaret blir fullt utbyggt på 2080-talet och SKB:s kostnadskalkyl sträcker sig ända till 2090-talet.

Vanliga frågor om finansieringen av kärnavfallet

Betalar skattebetalarna något för kärnavfallet?

Systemet är byggt för att kärnkraftsindustrin ska stå för alla kostnader för avfallet och rivningen. Säkerhetsbeloppen finns för att skydda staten om avgifterna och Kärnavfallsfonden ändå inte skulle räcka. Riksgälden har i uppdrag att se till att kärnkraftsindustrin kan finansiera hela hanteringen.

Betalar kärnkraftsföretagen även för myndigheternas arbete?

Avgifterna ska även täcka så kallade merkostnader. Merkostnaderna är de årliga kostnader som myndigheterna, vissa kommuner och vissa regioner har för den granskning de ska utföra.

Hur placeras pengarna i Kärnavfallsfonden?

Kärnavfallsfonden förvaltar pengarna i två delar, en basportfölj och en långsiktig portfölj. Sedan den 1 juli 2026 får även basportföljen innehålla företagsobligationer.

Vad är Fud-programmet?

Kärnkraftsföretagen ska vart tredje år redovisa ett program för forskning, utveckling och demonstration av avfallshanteringen. SKB tar fram programmet, som Strålsäkerhetsmyndigheten granskar innan regeringen fattar sitt beslut. I april 2026 rekommenderade Strålsäkerhetsmyndigheten att regeringen godkänner Fud-program 2025. Regeringen kan då ställa villkor för den fortsatta forskningen.

Vem bestämmer avgiften för bolag som inte äger någon reaktor?

Riksgälden beslutar själv om avgifterna för de bolag som har tillstånd för kärntekniska anläggningar men inte äger någon reaktor. Regeringens beslut gäller bara avgifterna och säkerhetsbeloppen för kärnkraftsföretagen.

Skriven av

Mats Pettersson

Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.