Finansieringssystemet

Kärnteknisk verksamhet kräver tillstånd enligt kärntekniklagen, och enligt lagen ansvarar tillståndshavaren för att betala för att ta hand om avfallet. När det gäller reaktorinnehavarna betalar de kärnavfallsavgifter till Kärnavfallsfonden. De behöver även ställa säkerheter (s.k. finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp), läs mer under menyn Kärnavfallsavgifter och säkerheter. Kostnaderna ska betalas av inkomsterna från elproduktionen.

De närmare bestämmelserna om det finansiella systemet finns i finansieringslagstiftningen, med finansieringslagen och förordningen. Finansieringslagstiftningen gäller dock inte avfall som uppkommer under driften av kärnkraftverken, s.k. driftavfall. Kostnader för att ta om hand om detta avfall betalas löpande av reaktorinnehavarna.

Kostnadsberäkningar av SKB på uppdrag av reaktorinnehavarna
Kostnadsberäkningarna är viktiga för att kärnavfallsavgifterna ska bli tillräckligt höga för att de ska räcka genom hela kärnavfallprogrammet som beräkna pågå under många decennier framöver, läs om utmaningar i separat ruta. För att kunna räkna ut hur höga kärnavfallsavgifterna behöver vara ska reaktorinnehavarna redovisa hur stora de bedömer att kostnaderna förväntas bli. Enligt finansieringsförordningen ska reaktorinnehavarna gemensamt upprätta en kostnadsberäkning som redovisar de återstående kostnaderna för kärnavfallsprogrammet.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har fått i uppdrag av reaktorinnehavarna att beräkna och att ställa samman de framtida kostnaderna för de åtgärder som krävs. SKB lämnar kostnadsberäkningarna till Riksgälden vart tredje år (tidigare lämnades kostnadsberäkningarna till SSM). Kostnadsberäkningarna (s.k. Plan-rapporter) lämnas samma år som forskningsprogrammen (s.k. Fud-program). SKB:s senaste kostnadsberäkningar återfinns i Plan 2019.

Riksgäldens förslag på avgifternas och säkerheternas storlek
Riksgälden har i uppdrag att yttra sig över SKB:s kostnadsberäkningar. För varje reaktorinnehavare ska Riksgälden lämna ett förslag till regeringen om vilken kärnavfallsavgift och vilka finansierings- och kompletteringsbelopp som den anser ska gälla för kommande treårsperiod. (Förslagen ska lämnas inom tolv månader från det att reaktorinnehavarnas kostnadsberäkning lämnats.)

Riksgälden ska enligt 15§ finansieringsförordningen ge berörda myndigheter, kommuner och organisationer tillfälle att lämna synpunkter på förslaget till kärnavfallsavgifter för reaktorinnehavarna. Även reaktorinnehavarna får lämna synpunkter på förslaget.

Regeringen beslutar om avgifter
Det är regeringen som fattar beslut om avgifter och säkerhetsgrundande belopp för de följande tre åren. Om det finns särskilda skäl, får de bestämmas för en kortare period.

Under menyn Riksgäldens synpunkter på kostnadsberäkningarna i Plan 2019 återfinns regeringens beslut från decemer 2020 och länkar till Riksgäldens granskningsrapport och Kärnavfallsrådets yttrande över rapporten.

Utmaningar med den långsiktiga verksamheten

Skyldigheten att betala kärnavfallsavgift och ställa säkerhet finns kvar tills dess att allt avfall (restprodukter) är placerat i slutförvar som har förslutits, eller tills dess att dispens från skyldigheterna har medgivits av regeringen. En utmaning är att hanteringen av avfallet kommer att fortsätta ske långt efter att den kärntekniska verksamheten upphört. Det tar bl.a. lång tid innan avfallet kan placeras i slutförvar. Verksamheten har då sedan länge slutat att generera intäkter. Utgångspunkten är att reaktorinnehavarna ska betala för hela kärnavfallsprogrammet (Polluter Pays Principle) och att kostnaderna inte ska drabba framtida generationer.