Tillståndshavaren till en reaktor, dvs. reaktorinnehavaren, är skyldig att betala in kärnavfallsavgifter till den gemensamma kärnavfallsfonden. I fonden finns det tillgångar som redan har betalats in. De tillgångarna ska tillsammans med de framtida kärnavfallsavgifterna räcka till kostnaderna för kärnavfallsprogrammet under decennier framöver. För att bestämma de framtida kärnavfallsavgifterna utförs kostnadsberäkningar vart tredje år. Kostnadsberäkningarna är viktiga för att kärnavfallsavgifterna ska bli tillräckligt höga för att de ska räcka genom hela kärnavfallprogrammet.
Reaktorinnehavarna behöver även ställa två typer av säkerheter vid sidan av inbetalningarna:
Säkerheterna ska ställas till myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Riksgäldskontoret.
De närmare bestämmelserna om det finansiella systemet finns i finansieringslagstiftningen, med finansieringslagen och förordningen, se länkar under menyn Finansieringssystemet. Nedan beskrivs kortfattat de fyra konstnadsbeloppen som lagen definierar.
Dels den totala kostnaden = Grundkostnad + merkostnad:
1) Grundkostnad – de förväntade kostnaderna för kärnavfallsprogrammet. (I beräkningen av grundkostnaden ingår bl.a. att göra en s.k. osäkerhetsanalys). (Beräknas av SKB)
2) Merkostnad – de förväntade kostnaderna för statens kostnader för forskning och utveckling, förvaltning av medel, prövning, tillsyn, övervakning och kontroll, samt kostnader för information till allmänhet och stöd till ideella föreningar. Här finns bl.a. Kärnavfallsrådets kostnader med.
(Beräknas av Riksgälden)
Dels två säkerhetsbelopp:
3) Finansieringsbelopp – detta belopp ska motsvara skillnaden mellan en reaktorinnehavares återstående kostnader och de tillgångar som redan finns i kärnavfallsfonden. Det ska alltså täcka framtida kostnader även om inga ytterligare kärnavfallsavgifter betalas in. Reaktorinnehavarna är skyldiga att ställa säkerheter till Kärnavfallsfonden som motsvarar finansieringsbeloppet.
4) Kompletteringsbelopp – ett belopp som ska komplettera finansieringsbeloppet om det inte räcker till följd av oplanerade händelser. Reaktorinnehavarna är skyldiga att ställa säkerheter för detta. (Beräknas av Riksgälden)
SKB beräknar grundkostnaden och hur mycket som kvarstår att betala, vilket är en grund för finansieringsbeloppet. Riksgälden granskar SKB:s beräkningar.
Riksgälden beräknar merkostnaden och kompletteringsbeloppet.