I Plan 2019 gör Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) beräkningar på de framtida kostnaderna för de åtgärder som planeras för att ta hand om kärnavfallet och det använda kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken samt för att avveckla de kärntekniska anläggningarna. Kostnadsberäkningen omfattar enligt finansieringslagen inte s.k. driftavfall.
Nedan finns en förenklad översikt av SKB:s kostnadsberäkningar, som är komplexa. Kostnadsberäkningarna inkluderar ett flertal metoder, beräkningar och modeller samtidigt som de till stor del bygger på antaganden. Läs gärna mer om metoden i SKB:s Plan 2019 (länk finns i separat ruta) och i Riksgäldens rapport med förslag på avgifter (se under menyn Riksgäldens synpunkter på kostnadsberäkningarna i Plan 2019)
Metod för SKB:s beräkning av kostnader i Plan 2019
Enligt finansieringslagen ska SKB beräkna och redovisa två belopp grundkostnaden och finansieringsbeloppet:
Grundkostnaden är alltså även en grund för finansieringsbeloppet. För att få fram dessa belopp gör SKB kostnadsberäkningar som bygger på flera olika kalkyler utifrån delvis olika förutsättningar i en stegvis process (se nedan).
Bild över SKB kostnadskalkyler i Plan 2019 (bygger på SKB:s bild i Plan 2019)
A1: Referenskalkyl: utifrån scenariot SKB redovisar i Fud-program 2019.
B1: Kalkyl 50: utifrån finansieringsförordningen med 50 års driftstid som planeringsförutsättning.
B3: Kalkyl dec 2020: grund för finansieringsbeloppet som säkerhet om inga avgifter mer betalas.
B3: Kalkyl 25: används till att fördela kostnaderna mellan reaktorinnehavarna.
C1-4: Kalkyler där hänsyn tagits till s.k. reala kostnadsförändringar genom metoden med EEF, se ruta.
D1-4: I en s.k. Grundkostnad ska det även inkluderas ett osäkerhetspåslag för ”oförutsett och risk”
Enkel beskrivning av bilden – kostnadsberäkningar i en stegvis process
A) Först görs Referenskalkylen (A1) för ett s.k. referensscenario. Det bygger på flera olika underlagskalkyler (grundkalkyler) för kärnavfallsprogrammets olika delar utifrån aktuell planering i Fud 2019. Planeringen är utifrån 5 600 kapslar använt kärnbränsle, baserat på att de äldsta reaktorerna ställs av i förtid och 60 års drift av övriga reaktorer. Beräkningen av referenskostnaden görs enligt en deterministisk metod, där förutsättningarna är givna och låsta.
B) Därefter skalas referenskalkylen ned utifrån en beräkning med ett scenario i enlighet med finansieringsförordningen kallat Kalkyl 50 (B1). Det bygger bland annat på drift av reaktorerna i 50 år eller minst till och med 2026. Tiderna för hur länge reaktorerna är i drift kortas ner jämfört med referensscenariot ovan. Det innebär bl.a. att mängden använt kärnbränsle och radioaktivt avfall blir mindre. SKB tar också fram Kalkyl dec 2020 (B2) som underlag till att beräkna finansieringsbeloppet, en säkerhet som motsvarar ett belopp om ingen mer elproduktion sker och inga ytterligare avgifter betalas in. (Med hjälp av Kalkyl 25 (B3) kan SKB i ett senare skede fördela kostnader på de fyra reaktorinnehavarna. Det görs utifrån deras andelar i Kärnavfallsfonden.
C) I nästa steg justeras underlaget för att få med s.k. reala kostnadsförändringar i Kalkyl 50 real (C1). För att försöka få fram kommande kostnader till framtida värde gör SKB prognoser som bygger på historiska data. Metoden kallas externa ekonomiska faktorer (EEF). I Plan 2019 gör SKB även en alternativ beräkning, Kalkyl 50 real alt EEF (C2), som bygger på kalkyl 50 men justeras för att motsvara de riktlinjer som SSM har givit för EEF (se mer till höger om EEF). Motsvarande justering görs för att få fram kalkyl dec 2020 real (C3) och kalkyl dec 2020 real alt EEF (C4).
(Läs mer i Riksgäldens Bilaga 1: Granskning av SKB:s prognoser för externa ekonomiska faktorer i Plan 2019).
D) Enligt lagstiftningen ska kostnadsredovisningen även beakta osäkerheter. SKB gör därför en osäkerhetsanalys för att räkna ut ett osäkerhetspåslag för ”oförutsett och risk” vilket ska inkluderas i en s.k. Grundkostnad (D1). I Plan 2019 görs osäkerhetspåslaget även på följande kalkyler:
återstående grundkostnad med alternativa EEF (D2), återstående grundkostnad för finansieringsbeloppet/FB (D3) och återstående grundkostnad för finansieringsbeloppet/FB med alt EEF (D4).
(Läs mer i Riksgäldens Bilaga 2: Granskning av osäkerhetsanalysen i Plan 2019).
Kärnavfallsavgifterna bestäms i förhållande till reaktorinnehavarens förväntade återstående elproduktion. Därför behövs även en bedömning av elproduktionen framöver för att beräkna storleken på kärnavfallsavgifterna (för reaktorinnehavare med reaktorer i drift).
(Läs mer i Riksgäldens Bilaga 3: Granskning av prognoser för elproduktionen vid de svenska kärnkraftverken 2021–2035).