Här finns en förenklad beskrivning av det svenska systemet för att finansiera kärnavfallsprogrammet. Nedan finns några ordförklaringar. För att få mer omfattande information hänvisar vi till finansieringslagen och finansieringsförordningen, länkar finns under menyn Finansieringssystemet. Läs även mer i Plan 2019 och i rapporten till Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp för 2021, länkar finns i separata rutor. Avgifterna för 2022-2023 bygger till stor del på denna rapport.
I september publicerades en ny kostnadsberäkning av industrin:
Plan 2022. Kostnader från och med år 2024 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2024-2026
Tillståndshavare och reaktorinnehavare
Det krävs tillstånd för att utöva kärnteknisk verksamhet. Den som enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet har tillstånd till kärnteknisk verksamhet kallas tillståndshavare. En tillståndshavare som har tillstånd att inneha eller driva en reaktor kallas även reaktorinnehavare.
Reaktorinnehavare och andra tillståndshavare till kärnteknisk verksamhet är skyldiga enligt finansieringslagen att både finansiera och att ta hand om det avfall som uppkommer av deras verksamhet. Fokus i denna beskrivning är reaktorinnehavarnas ansvar.
Andra tillståndshavare har liknande skyldigheter, det gäller AB Svafo, Vattenfall AB för Ågesta, Ranstad Industricentrum AB, Ranstad Mineral AB, Studsvik, Nuclear AB, Westinghouse Electric Sweden AB, Cyclife Sweden AB, Chalmers tekniska högskola AB. (För dessa tillståndshavare är det Riksgälden som beslutar om avgifter).
Reaktorinnehavare (kallas även kärnkraftsföretag) är de tillståndshavare som har tillstånd att inneha eller driva en eller flera kärnkraftsreaktorer som inte stängts av före 1975. I Sverige har vi 4 st reaktorinnehavare: Barsebäck Kraft AB, OKG Aktiebolag, Ringhals AB, Forsmarks Kraftgrupp AB.
Moderbolag till reaktorinnehavarna är industrikoncernerna Sydkraft Nuclear Power AB/Uniper och Vattenfall AB. (Sydkraft AB är ett holdingbolag för Unipers samlade verksamheter i Sverige.)
Kärnavfallsprogrammet innebär att reaktorinnehavarna ska riva och avveckla sina reaktorer samt att de ska hantera och slutförvara de restprodukter som uppkommer (kärnavfall och använt kärnbränsle). Dessutom ingår den forskning som krävs för att genomföra programmet. Läs mer om planeringen av kärnavfallsprogrammet i det senaste forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogrammet Fud-program 2019.
Svensk kärnbränslehantering AB är det företag som reaktorinnehavarna bildade 1972 för att ta hand om kärnavfallet och det använda kärnbränslet genom bl.a. mellanlager och slutförvar. SKB gör också kostnadsberäkningar och forskningsprogram på uppdrag av reaktorinnehavarna. Ansvaret för själva avfallet ligger dock kvar hos reaktorinnehavarna, som även själva ansvarar för avveckling och rivning av reaktorerna.
(Läs mer om SKB på: www.skb.se)
Kärnavfallsavgift är den avgift som reaktorinnehavarna är skyldig att betala till kärnavfallsfonden per levererad kilowattimme/kWh. (Barsebäck AB med permanent avställda reaktorer betalar en fast årlig avgift till kärnavfallsfonden). För aktuell avgift se länk till höger på denna sida.
Kärnavfallsfonden är den fond reaktorinnehavarna betalar in kärnavfallsavgifter och ställer säkerheter till. Tillgångarna i fonden förvaltas av en statlig myndighet med samma namn, Kärnavfallsfonden. Myndigheten har ingen personal, administrationen sköts av Kammarkollegiet. Förvaltningen av avgiftsmedlen regleras i finansieringsförordningen.
(Läs mer på: www.karnavfallsfonden.se)