Här finns en översiktlig redovisning av arbetet med avveckling av kärntekniska anläggningar, med fokus på de svenska kärnkraftsreaktorerna. Det gäller 12 st reaktorer varav 6 st kommer att avvecklas och rivas under 2020-talet, nämligen Barsebäck 1 och 2, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2. För att läsa aktuell information om vad som händer hänvisar vi till länkarna till respektive kärnkraftverk, som du hittar under menyn Reaktorer som ska avvecklas.
Översikten bygger tíll stor del på information från Fud-program 2019. Läs gärna även Strålsäkerhetsmyndighetens granskning och utvärdering av Fud 2019 och den senaste svenska rapporten till Joint Convention som kom under hösten 2020.
Faser under avveckling
Planeringen av en framtida avveckling pågår under hela tiden en reaktor drivs och levererar el till elnätet. Efter att en reaktor slutligt ställts av finns följande faser enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar:
Avveckling är alltså en mer omfattande process där nedmontering och rivning är en av flera faser. Under nedmontering och rivning av en reaktor uppstår stora mängder avfall. Avfallet som uppstår under nedmontering och rivning har liknande radiologiska och kemiska egenskaper som avfallet från driften, men volymerna kommer vara mycket större. Det är viktigt att logistiken för att ta hand om avfallet fungerar. Det mesta av avfallet är s.k. nollklassat avfall, dvs. konventionellt avfall. Totalt bedömer industrin att ca 5 procent av avfallet är så radioaktivt förorenat att det behöver slutförvaras som kärnavfall.
Ansvaret för avveckling av kärnkraftverken
Det är kärnkraftsreaktorernas tillståndshavare (reaktorinnehavarna) som har det odelade ansvaret för säkerheten när det gäller avvecklingen och rivningen av reaktorn. De ansvarar även för hantering och vid behov slutförvaring av det radioaktiva avfallet som uppkommit i eller tillförts verksamheten på ett från strålskyddssynpunkt godtagbart sätt.
Den ekonomiska ansvarsbilden när det gäller kärntekniska anläggningar och kärntekniska verksamheter är komplicerad, inte minst när det gäller avveckling. Energikoncernerna Sydkraft Nuclear Power AB (s.k Uniper) och Vattenfall AB är majoritetsägare för kärnkraftsföretagen/reaktorinnehavarna. Sydkraft Nuclear Power AB är ett holdingbolag för tyska Unipers samlade verksamheter i Sverige. Uniper ägs till 75 % av Fortum Oy.
Men det är reaktorinnehavarna – alltså tillståndshavarna som har tillstånd till att driva reaktorerna – som har hela det odelade ansvaret för säkerheten när det gäller avvecklingen av kärnkraftverken.
Sydkraft Nuclear Power AB är (majoritets-) ägare för följande reaktorinnehavare:
- Barsebäck Kraft AB (tillståndshavare för Barsebäck 1–2) (ägare)
- OKG Aktiebolag (tillståndshavare för Oskarshamn 1–3) (majoritetsägare)
Vattenfall AB är majoritetsägare för följande reaktorinnehavare:
-Ringhals AB (tillståndshavare för Ringhals 1–4)
-Forsmarks Kraftgrupp AB (tillståndshavare för Forsmark 1–3)
(Vattenfall AB är tillståndshavare för den historiska Ågestareaktorn som var i drift 1964-1974 och vars avveckling och rivning påbörjades 2020).
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) bildades av reaktorinnehavarna på 1970-talet för att ta hand om kärnavfallet och det använda kärnbränslet genom bl.a. gemensamma mellanlager för använt kärnbränsle och slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle. På SKB:s webbplats framgår att SKB ägs av:
Vattenfall AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Sydkraft Nuclear PowerAB/Uniper.
Läs mer under menyn Ansvarsfördelning mellan reaktorinnehavarna och SKB.
Industrikoncernerna Uniper och Vattenfall planerar arbetet med avveckling, var för sig, utifrån sina olika förutsättningar. Det sker i olika projekt, forum och grupper, där reaktorinnehavarna framför allt samarbetar inom industrikoncernerna. Det sker även samarbete mellan reaktorinnehavarna och SKB. SKB presenterar i Fud-program 2019 en översiktlig genomgång av hur arbetet med avvecklingen av de kärntekniska anläggningarna är planerat att bedrivas.
Kärnkraftsföretagen/reaktorinnehavarna som är tillståndshavare är ansvariga för att avveckla sina kärnkraftsreaktorer och för att kärnavfallet slutförvaras. SKB:s huvuduppgift är att, på uppdrag av reaktorinnehavarna, uppföra, inneha och driva mellanlager och slutförvar för använt kärnkärnbränsle samt låg- och medelaktivt radioaktivt avfall.
Ansvaret för att slutförvara mycket lågaktivt radioaktivt kärnavfall i markförvar har reaktorinnehavarna inte lämnat ut på entreprenad utan behållit själva. SKB har ansvaret för avvecklingen av sina egna anläggningar.
Avveckling av kärntekniska anläggningar är projekt som kommer att pågå under lång tid och rivningsavfallet behöver förvaras i olika slutförvar. Eftersom utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat avfall (SFR II) är försenat och planen är att Slutförvaret för långlivat avfall (SFL) tidigast står klart för drift 2045 så behöver avfallet från rivningen mellanlagras.
Mycket lågaktivt avfall, som inte kan friklassas, kommer att slutförvaras i markförvar i anslutning till respektive kärnkraftsanläggning i Forsmark, Ringhals respektive Oskarshamn. Det använda kärnbränslet mellanlagras däremot av SKB i Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn i väntan på att slutförvar ska byggas.