Översikt - avveckling av reaktorer

Sidorna om avveckling är under uppbyggnad från 2020-12-29 och de kommer att uppdateras.

Här finns en översiktlig redovisning av arbetet med avveckling av kärntekniska anläggningar, med fokus på de svenska reaktorerna för elproduktion. Det gäller 12 reaktorer varav 6 kommer att avvecklas under 2020-talet nämligen Barsebäck 1 och 2, Oskarshamn 1och 2 samt Ringhals 1 och 2. För att läsa aktuell information om vad som händer hänvisar vi till länkarna till respektive kärnkraftverk som du hittar under menyn Reaktorer som ska avvecklas.

Översikten bygger tíll stor del på information från Fud-program 2019. Läs gärna även Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande över Fud 2019 och den senaste svenska rapporten till Joint Convention som kom under hösten 2020.

Faser under avveckling
Planeringen av en framtida avveckling pågår under hela tiden en reaktor drivs och levererar el till elnätet. Efter att en reaktor slutligt ställts av finns enligt Fud-program 2019 följande faser som ingår i avvecklingen:

  • Avställningsdrift – från att reaktorn ställts av (permanent stängts av) tills det använda kärnbränslet är borttaget.
  • Servicedrift – tiden innan nedmontering och rivning börjar, om arbetet inte startar direkt.
  • Nedmontering och rivning – radioaktivt kontaminerade delar tas om hand.
  • Friklassning – innebär att en anläggning inte längre är kärnteknisk och att den kan rivas som en vanlig anläggning.            
                                          
  • Därefter kan återställning av mark ske.

Avveckling är alltså en mer omfattande process där nedmontering och rivning är en av flera faser. Under nedmontering och rivning av en reaktor uppstår stora mängder avfall. Avfallet är av liknande typ som avfallet från driften, men volymerna kommer vara mycket större. Det är viktigt att logistiken för att ta hand om avfallet fungerar. Det mesta av avfallet är s.k. nollklassat avfall. Totalt bedömer industrin att ca 5–10 procent av avfallet är radioaktivt.

Ansvaret för avveckling av kärnkraftverken
Den ekonomiska ansvarsbilden när det gäller kärntekniska anläggningar och kärntekniska verksamheter är komplicerad, inte minst när det gäller avveckling. Industrikoncernerna Sydkraft Nuclear Power AB/Uniper och Vattenfall AB är moderbolag för kärnkraftsföretagen/reaktorinnehavarna. (Sydkraft Nuclear Power AB är ett holdingbolag för Unipers samlade verksamheter i Sverige.)

Men det är reaktorinnehavarna – alltså tillståndshavarna som har tillstånd till att driva reaktorerna - som har hela det odelade ansvaret för säkerheten när det gäller avvecklingen av kärnkraftverken.

Sydkraft Nuclear Power AB/ Uniper är moderbolag för följande reaktorinnehavare:
- Barsebäck Kraft AB (tillståndshavare för Barsebäck 1–2)
- OKG Aktiebolag (tillståndshavare för Oskarshamn 1–3)

Vattenfall AB är moderbolag för följande reaktorinnehavare:
-Ringhals AB (tillståndshavare för Ringhals 1–4)
-Forsmarks Kraftgrupp AB (tillståndshavare för Forsmark 1–3)
(Vattenfall AB är tillståndshavare för den historiska Ågestareaktorn).

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) bildades av reaktorinnehavarna på 1970-talet för att ta hand om kärnavfallet och det använda kärnbränslet genom bl.a. mellanlager och slutförvar. På SKB:s webbplats framgår att SKB ägs av:
Vattenfall AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Sydkraft AB/Uniper.
Läs mer under menyn Ansvarsfördelning mellan reaktorinnehavarna och SKB.

Sydkraft Nuclear Power AB/Uniper och Vattenfall planerar arbetet med avveckling, var för sig, utifrån sina olika förutsättningar. Det sker i olika projekt, forum och grupper, där reaktorinnehavarna framför allt samarbetar inom industrikoncernerna. Det sker även samarbete mellan reaktorinnehavarna och SKB. SKB presenterar i Fud-program 2019 en översiktlig genomgång av hur arbetet med avvecklingen av de kärntekniska anläggningarna är planerat att bedrivas. (Planen i Fud 2019 var att Vattenfall skulle ta över tillstånden från Ringhals, men enligt SSM:s yttrande gäller det inte längre).

Ansvarsfördelning

Kärnkraftsföretagen som är tillståndshavare är ansvariga för att avveckla sina kärnkraftsreaktorer och för att kärnavfallet slutförvaras. SKB:s huvuduppgift är att, på uppdrag av reaktorinnehavarna, uppföra, inneha och driva mellanlager och slutförvar för använt kärnkärnbränsle samt låg- och medelaktivt radioaktivt avfall.

Ansvaret för att slutförvara lågaktivt radioaktivt kärnavfall i markförvar har reaktorinnehavarna inte lämnat ut på entreprenad utan behållit själva. SKB har ansvaret för avvecklingen av sina egna anläggningar.

Mellanlagring krävs

Avveckling av kärntekniska anläggningar är mycket långsiktiga projekt och rivningsavfallet behöver förvaras i olika slutförvar. Eftersom utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat avfall (SFR II) är försenat och planen är att Slutförvaret för långlivat avfall (SFL) tidigast står klart för drift 2045 så behöver rivningsavfallet mellanlagras.

I Fud-program 2019 finns information om reaktorinnehavarnas planer för mellanlagring antingen på anläggningar vid kärnkraftverken eller i anslutning till någon av SKB:s anläggningar. Mycket lågaktivt avfall, som inte friklassas, kommer att slutförvaras i markförvar i anslutning till respektive kärnkraftsanläggning. Det använda kärnbränslet mellanlagras däremot av SKB i Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn i väntan på att slutförvar ska byggas.