I miljöbalken finns regler om hur samråd med allmänheten och myndigheter ska gå till när en miljöfarlig anläggning ska uppföras. Miljöbalkens regler gäller även enligt kärntekniklagen i samband med att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. Här beskrivs kort hur det sett ut för Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle. Avslutningsvis beskriver vi också kortfattat om reglerna för regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken och kommunernas vetorätt.
Samråd om MKB
En MKB ska alltid ingå i en ansökan enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen. Arbetet med en MKB ska vägledas av ett samrådsförfarande med de som kan anses vara berörda. Samrådsförfarande inleddes med att SKB först höll ett så kallat tidigt samråd med länsstyrelsen och därefter med berörda statliga myndigheter, kommuner, allmänheten, miljöorganisationer och andra intresseorganisationer. Samråden handlade bland annat om verksamhetens plats, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Allmänhetens medverkan och möjlighet att påverka MKB och den planerade verksamheten i ett tidigt skede är en viktig del i samrådsförfarandet. Det ska finnas en möjlighet för allmänheten att påverka såväl innehåll som utformning i MKB genom sina synpunkter.
Innan SKB lämnade in sina ansökningar tog de alltså fram en MKB vilket är en förutsättning för att kunna pröva frågan om tillstånd. Den offentliggjordes tillsammans med ansökan.
Samråd i samband med miljödomstolens granskning av ansökningshandlingarna
Som del av miljödomstolens granskning av ansökningshandlingar som SKB lämnat in ska domstolen höra med myndigheter, kommuner, länsstyrelser, organisationer och den närmast berörda allmänheten om huruvida alla relevanta uppgifter finns med i ansökningshandlingarna eller om de behöver kompletteras i något avseende. Detta sker genom att domstolen skickar ut handlingarna på remiss.
Domstolen skickar i nästa steg remissvaren till SKB för synpunkter och de har möjlighet att på olika sätt komplettera ansökan till miljödomstolen.
Kungörelse av att MKB och ansökan ska tas upp till prövning
Om miljödomstolen efter remissförfarandet – som kan ske i flera omgångar – finner att ansökningshandlingarna är fullständiga och inga ytterligare kompletteringar behöver göras ska ansökan tas upp till prövning. Detta ska kungöras tillsammans med en kungörelse om att en miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Kungörelsen ska införas i ortstidning.
Därefter ska ansökan och MKB hållas tillgängliga för allmänheten, så att tillfälle ges för dessa att yttra sig över handlingarna innan målet eller ärendet prövas. Regler om kungörelse av MKB finns även i kärntekniklagen
Beredningen hos Stråsäkerhetsmyndigheten enligt kärntekniklagen
Någon motsvarighet till de formella krav på processen som ställs i miljöbalken finns inte i kärntekniklagen. Inte heller finns några motsvarande regler om ansökans innehåll i kärntekniklagen. Prövningen av ansökan enligt kärntekniklagen ger inte allmänheten samma möjligheter att föra fram synpunkter på den planerade verksamheten.
Den plan för prövning av tillståndsansökan som Strålsäkerhetsmyndigheten upprättat innebär att ansökan skickas på remiss till ett som antal nationella och internationella myndigheter och organisationer bland andra tillsynsmyndigheterna i Finland, Danmark och Norge. SSM ska även underrätta Europeiska kommissionen enligt artikel 37 i Euratomfördraget.
Samråd enligt Esbokonventionen
Konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang kallas för Esbokonventionen. Konventionen innebär att om en verksamhet kan påverka miljön betydlig i ett annat land, ska Naturvårdsverket informera det landets ansvariga myndighet om den planerade verksamheten eller åtgärden. Den berörda staten och den allmänhet som berörs där har möjlighet att delta i samråd om ansökan och miljökonsekvensbedömningen.
Länderna runt Östersjön har blivit bjudna till samråd om ansökan enligt miljöbalken om slutförvar för använt kärnbränsle vid två tillfällen. Ett första samråd hölls under 2008 och ett andra samråd hölls under våren 2016 efter att ansökan hade kungjorts.
Regeringens tillåtlighetsprövning och det kommunala vetot
Vissa verksamheter i Sverige får enligt miljöbalken inte påbörjas utan att tillåtligheten först prövas av regeringen. För några verksamheter gäller detta obligatoriskt vilket bl.a. gäller ett slutförvar för använt kärnbränsle. Regeringens tillåtlighetsprövning utgör en naturlig del av prövningskedjan. Gemensamt för verksamheter som omfattas av regeringens prövningsplikt är att de utgör viktiga samhällsintressen som bör lösas utifrån ett nationellt perspektiv samtidigt som de riskerar att skada människors hälsa, medför stor omgivningspåverkan eller stora ingrepp i miljön och tar i anspråk värdefulla naturresurser. Om regeringen finner att en verksamhet är tillåtlig får regeringen besluta om särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen.
Regeringen får dock som huvudregel tillåta miljöfarlig verksamhet endast om kommunfullmäktige i den kommun som anläggningen ska lokaliseras till har tillstyrkt detta.
Det kommunala vetot har försetts med en s.k. ventil. vilket innebär att regeringen får tillåta verksamheten utan kommunfullmäktiges tillstyrkan om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheterna kommer till stånd. Det gäller i dessa fall dels anläggningar för mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall, dels större förbränningsanläggningar, vindkraftsanläggningar, anläggningar för lagring av naturgas och anläggningar för behandling av farligt avfall.